Mitt "go"...

Jag har tack och lov hittat lite av mitt "go" igen.

Även lite av min inre styrka.

Tänkte samla mod att även träna på min fysiska styrka imorgon.

Att vältra mig i självömkan hjälper mig verkligen inte.

Visserligen har jag mycket jag behöver bearbeta i min ryggsäck. 

Men för att orka att klara av det måste jag ta dem ett och ett.

Så allra först ska jag fundera ut det första jag ska börja med.. ! :)

Kram och godnatt

Ika

Lerträsk

Gick ut en långpromenad för att trötta ut min särjade hjärna och själ ikväll.

Den blev längre än jag tänkt mig...

Till att börja med var det grusvägen, sen blev det skogsväg och sen it på en äng som blev mer och mer sank!

Till slut fick jag hoppa mellan tuvorna!

Till råga på allt kryllade det av vildsvinsspår...

Så småningom kom vi ut på vägen igen, leriga och genomsvetta!! 

Kram Ika 

Fet, plufsig och osexig!

För första gången i mitt liv skäms jag så över min kropp att jag inte ens vill gå till Träningsverket, där jag löst medlemskort!

Jag känner mig så fet och plufsig att jag känner en olustkänsla när jag är där.

Att jag dessutom kämpat förtvivlat med vikten så länge och inget händer, gör mig så förtvivlat ledsen, besviken, uppgiven, ja you name it, på mig själv.

För att inte tala om hur osexig man känner sig...

Jag mår nog egentligen inte så bra som jag vill tro...

Ika 

Sprickor i min fasad...

Konstaterar att det nog är dax att börja skriva av mig igen.

Känner hur den där knuten i mellangärdet växer och marken under mig håller på att försvinna för att bli ett svart hål.

Varför försöker man alltid hålla en glättig fasad?

Varför ska man alltid vara den som lyssnar på andras problem och stöttar dem?

Vem lyssnar på mig och fångar upp mig?

Kram Ika